Inför en konferens i juni arbetar vi på en kort lokalhistorisk guide till vårt område, dvs Universitetsholmen med omgivning. Vi tar upp några intressanta platser och händelser.

Tryck här för att ladda ner kartan som pdf. 

Position för båtarna (Tintin och Blå Båten) är inte längre 19 utan 7. De har nämligen förmågan att förflytta sig över vatten, vilken alla hus och övriga platser på kartan saknar. Kommentarer, frågor och rättelser, e-posta till mig på malte(at)valfarden.nu . Click here for english version.

Station A: Malmö Live.

POI 11: Tornhuset / WMU

Hamnförvaltningen, i folkmun kallat Tornhuset, byggdes 1910 för att ersätta det mindre, gamla Hamnmästarbostället. 1997- 2015 inrymdes här Malmö Högskolas administration och rektorsexpedition. Efter att dessa flyttat till nya lokaler i närheten, behövdes det gamla huset byggas till, för att inrymma FN-universitetet World Maritime University i lokalerna.

Först var planen att hålla sig till den ursprungliga stilen. Sedan tänkte man om och ville ha något mer spektakulärt för att spegla det kommande Malmö Live i grannkvarteret. Ett tilltag som tyvärr blev mer än dubbelt så dyr som beräknat. Från budgeterade 48 miljoner till en slutnota på 112 miljoner, betalad av Malmö Stad. Stadskontoret beviljade kostnadsökningarna och bedömde att fastigheten med denna tillbyggnad kommer att ”ge ett varaktigt inslag i Malmös arkitektur.”

Efter färdigställandet passade man på att ge sig själv en utmärkelse. Tillbyggnaden med namnet ”Urbana Hängsel” vann 2015 Malmö Stads Årets Stadsbyggnadspris med motiveringen att den ”visar tydligt att arkitektur i världsklass har en självklar plats i vår stad. Ett uttryck för Malmös globala och kaxiga attityd”.

POI 12: Gamla hamnmästarbostället

Den 20 maj 1834 inlämnade Jöns Malmquist, en ålderman i bryggareskrået, en inlaga till hamndirektionens sammanträde. Jöns föreslog att ett hamnmästarboställe borde uppföras i hamnen och ”då nuvarande Hamnmästaren Petersson, efter tjugo års nitisk och trogen tjänst, vid tilltagande år börjar tröttna vid de beständiga vandringerne mällan hamnen och dess logie upp i staden flere gr hvarje dag”.

1835 uppfördes så Hamnmästarbostället, även kallat Hamnkontoret. Bryggaren Jöns Malmquist såg därmed till att hamnkaptenen fick nära till jobbet – och därmed lättare kunde vara stadens bryggerinäring behjälplig med transporter.

Petter Petersson var född 1780 i S:t Olof och invandrade till Malmö från Lund 1804. Han blev landtullvaktmäster och utsågs av magistraten till hamnmäster 1814. I drygt tjugo år bodde han med fru och sju barn i rotan 81, det vill säga i hyreskasernen Jerusalem i fattigkvarteren på Öster.

Från det nya Hamnkontoret hade Petter Petersson kontroll över hamnen, mer eller mindre dygnet och året runt i ytterligare fjorton år innan han ersattes av sin efterträdare Anders Åberg 1849, samma år som hustrun avled. Med pension och guldmedalj flyttade Petter Petersson till Ystad, men avled senare samma år.

2010 lyfts huset, sätts på hjul och rullas 250 meter till Neptuniparken medan ett parkeringsgarage byggs på tomten. 2011 rullas hamnmästarbostället tillbaka och inrymmer idag passande nog en krog med fokus på öl.

POI 13: Sjömanskyrkan.

Omgiven av nybyggnationer på alla håll framstår Sjömansgården som en rest från en svunnen tid. Sjömanskyrkan i Malmö bildades av Svenska kyrkan i början av 1900-talet avsedd främst för sjömän och hamnarbetare. Flyttade till sin nuvarande plats först 1960.

Gården består av två ihopbyggda tegellängor. Väktarhuset, uppförd 1851 åt hamnens väktare, vilka sedermera blev Malmös första poliser. Den andra längan byggdes först 1909 och de båda förenas av Sjömanskyrkan , Anshelms S:t Nicolaikapellet.

Sjömansgården huserar också Malmö Pastorats kansli, samt är hemvist för sjömansprästen, samlingsplats för sjöfartens folk internationellt och för social verksamhet bland missbrukare etc med ”sinnesromässa” varje vecka. Interiört är flera av arbetsrummen inredda i gammaldags fartygsstil med minnen från den gamla sjöfarten, däribland den träklädda Kungasalongen från tågfärjan S/S Konung Gustav V och skepparhytten från tågfärjan S/S Drottning Victoria.

POI 14: Malmö Live,

När Malmö först fick status som stad på 1200-talet gick Öresunds strandlinje strax nedanför Norra Vallgatan. Alltså, hamnområdet norr om nuvarande kanalen existerade inte alls. Längs med Norra Vallgatan byggdes en stadsmur med torn och portar in till staden. Innanför myllrade ett trångt och smutsigt stadsliv. Utanför muren landade fiskarna sin fångst.

Efter att Skåne blev svenskt förstärktes stadens försvar. Vallgravar, fortifikationer och bastioner byggdes. Mittemot Malmö Live syns två utstickande partier i kanalen. Detta är resterna av bastion Nyköping och bastion Älvsborg.  Fram tills slutet av 1700-talet saknade Malmö hamn helt och hållet. Skeppen ankrade i sundet och lasten skeppades på pråmar till en brygga vid nuvarande Centralen. 1774 påbörjades hamnbygget av stadens industri- och affärsmän med redaren Frans Suell i spetsen.

Senare revs muren och stadsportarna, nya vallgravar anlades och staden kunde växa med ett nytt område söderut. År 1826 införskaffade hamndirektionen mudderpråmen Sjöhästen som drevs av sex hästar. Leran från havsbotten användes till att fylla ut hamnen.

Platsen för Malmö Live blev utfylld först runt 1850. I kvarteret huserade en benmölla, som malde skelettdelar till benmjöl att sprida på åkarna som gödning. Det var slaktare och bensamlare som försåg möllan med råmaterial. ”Bensamlaren” var en föregångare till dagens koppartjuv. Ibland kunde benen komma från något överfullt benhus vid en närbelägen kyrka.

I kvarteret tillkommer under senare tid lager- och packbyggnader, bl.a. Saltimporten, Sjömanskyrkan, Malmö Västra Station, Sjömanshotell och Hamnväktarbostället. Under en längre tid på 90-talet ligger kvarteret öde och används tidvis som parkeringsplatser och bustillhåll.

Detta får en drastisk vändning när staden återigen ska expanderas mot hamn och hav. Nu ska gamla industrier ersättas av bostäder, kontor, hotell och butiker.

Som det senaste och mest spektakulära tillskottet till Malmös skyline huserar Malmö Lives skrapor både hotell, restaurang och konserthus.  Utsikten från hotellets skybar är spektakulär. Här ser du en klar dag över ett skimrande Öresund med bron till Köpenhamn, Barsebäck i norr och hamnens olika områden i detalj. Skybaren var först tänkt att vara ett exklusiv rum för hotellets gäster och inbjudna. Men planerna ändrades senare till förmån för ett offentlig och öppen miljö. Ljudet i konsertsalen är senaste tekniken inom akustik och beröms av gästande världsartister.

Så ett lyxhotell i världsklass. Mat och utsikt i världsklass. Ljud i världsklass. I Sveriges högsta höghus. Malmö Live kritiseras ändå för att vara Malmö Stads sämsta och dyraste affär någonsin, där kommunens invånare fick skjuta till nära 1300 miljoner kr istället för den ursprungliga prognosen på 192 miljoner. Det är lätt att göra sig lustig över att de fyra skraporna som skjuter upp i himlen symboliserar kostnadsutvecklingen. Frågetecken ställs också på vilket sätt skattemedel hamnar i hotellmiljardären Petter Stordalens kassa med ett samarbetsprojekt som detta.

Gå på  Fiskehamnsgatan på Google streetview för en liten timewarp

Källor:

http://www.sydsvenskan.se/malmo/livad-fiskehamn-blev-malmo-live/

Station B: Hovrätten.

POI 15: Nya Hovrätten.

Rakt norrut, på andra sidan kanalen, ligger den nya Hovrätten. Invigd 2009 och offentlig scen för många uppmärksammade fall i södra Sveriges nutida rättsskipning.

Byggnaden har ritats av en av Danmarks mest kända arkitekter, Kim Holst Jensen, en av arkitekterna bakom huvudbiblioteket Den sorte diamant i Köpenhamn.

Enligt kravspecifikationen är nya Hovrätten vara utrustad med visiteringsrum och en modern rättssal med glasväggar som skiljer rätten från publiken. Frihetsberövade personer körs direkt ner i källaren och åker hiss upp direkt in i rättsalen – utan eventuella jackor över huvudet för att slippa bli fotograferade.  Tyngre förhandlingar hålls i säkerhetssalen i Polishuset.

Källor:

Officiell sida: http://www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se/Om-hovratten/

Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/malmo/ny-hovratt-kostar-250-miljoner/

POI 16: Gamla Hovrätten.

När Skåne och Blekinge genom Roskildefreden år 1658 blev svenska, kom provinserna rättsligt att höra under Göta hovrätt, där det inrättades en särskild skånsk avdelning. Pga tung arbetsbörda vid Göta hovrätt och decentraliseringsträvan inrättades en ny hovrätt i Kristianstad för de sydliga landskapen. Beslutet år 1820 att inrätta Hovrätten över Skåne och Blekinge drevs igenom trots starkt motstånd från statsrådets ledamöter.

Kring 1900-talet hade tyngdpunkten i regionen förskjutits till västra Skåne med Malmö som expanderande huvudort. Allt fler röster höjdes för att hovrätten skulle ha sitt säte i Malmö, som erbjöd sig att svara både för tomt och för hovrättsbyggnad. I oktober 1917 flyttade så hela hovrätten till Malmö.

I nationalromantisk anda tog arkitekten Ivar Callmander inspiration från den svenska stormaktstiden och dess strama och tunga byggnadskonst. ”Ärlig svensk” var mottot på det förslag han lämnade i arkitekttävlingen. Symmetrin i fasaden, de rustika hörnkedjorna och den pampiga porten är ett uttryck för detta. Byggnaden kritiserades dock för att inte knyta an till lokala traditioner.

Detta var också en brytningstid i svensk rätt: År 1921 infördes slutligen allmän och lika rösträtt. Dödsstraffet avskaffades helt för fredstida förhållanden. Kvinnor och män blev likställda, och domarämbetet öppnades för kvinnor, en reform som trädde ikraft år 1923. Jämlikhet och jämställdhet blev därmed nya rättsliga grundpelare.

2009 flyttade Hovrätten till den nya byggnaden på andra sidan kanalen. Sedan 2013 är den gamla hovrättsbyggnaden i privat ägo och i huset bedrivs kontor- och konferensverksamhet, High Court.

Källor:

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_Hovr%C3%A4tten,_Malm%C3%B6

Malmö Stad: http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/H-K/Hovratten.html

POI 17: Malmöhus slott.

Malmöhus slott, eller bara Malmöhus, är Nordens äldsta bevarade renässansslott. Originalet är det kastell som Erik av Pommern lät uppföra år 1434. . Det strategiska läget var mycket betydelsefullt. Härifrån kunde stadens västra sida behärskas och sjöfarten över Öresunds södra del kontrolleras.

Hundra år senare revs kastellet delvis när stadsborna gjorde uppror mot den danska kungamakten 1534. Upproret var en del av det danska inbördeskriget Grevefejden och varade i två år. Greve Oldenburg ledde lübska trupper, med hjälp av bönder och borgare i bla Köpenhamn och Malmö, i ett försök att återinsätta Kristan II på den danska tronen. På andra sidan av konflikten stod den danska adeln och det högre prästståndet, vars makt hotades av den reformationsvänlige Kristian II. Inbördeskriget utspelade sig 1534–1536 och ledde till en seger för Kristian III, protestantismens införande och adelsväldets befästande i landet.

Den segrande danske kungen Christian III beordrade 1536 Malmöborna att bygga ett nytt slott åt honom. Byggmästaren hade tagit intryck av nederländsk befästningskonst och Malmöhus bär samma renässansdrag som sina kontinentala förebilder.

När Skåne erövrats av Sverige 1658 försvann den kungliga residensfunktionen och Malmöhus blev den svenska ockupationsmaktens viktigaste garnison mot dansken. Slottet förstärktes och moderniserades efter holländsk förebild med bastioner, raveliner och breda vallgravar. Under slutet av 1700-talet förlorade Malmöhus sin militära betydelse och började användas som fängelsefästning. Som centralfängelse och arbetsläger inrymde Malmöhus cirka 1000 fångar och 100 vakter, alla av blandad grad. Allt från mördare till lösdrivare och ”försvarslösa” inhystes bland fångarna. Vakterna bestod blandat av fångvaktare och miltär personal. Vaktstyrkan betod enligt vittnesmål till ”en icke obetydlig del ålderstigna och kraftlösa karlar af Konungens f d Eget Wärfwade regemente”. Fylleri, övergrepp och hårda disciplinära straff hörde till vardagen.

Bland kända fångar under senare tid framträder Axel Danielsson, en av de framstående socialdemokraterna i Malmö och grundare av tidningen Arbetaren. Han dömdes 1889 till 18 månaders straffarbete för att ha kritiserat rådhusrätten i en artikel. Malmöhus fungerade som fängelse fram till 1914. Efter restaurering och ombyggnad kunde Malmö Museum invigas i Malmöhus 1937.

Källor:

http://www.sfv .se/sv/fastigheter/sverige/skane-lan-m/malmohus/

http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/L-O/Malmohus-slott.html

POI 18. Hoddorna.

Sillen är Malmös moder. Det var på grund av sillen som byar och så småningom städer uppstod längs Skånes kuster under tidig medeltid. Under senmedeltiden hade sillfisket vuxit till en industri. Hansans koggar levererade salt och tomtunnor från Lüneburg och återvände med tunnorna fulla av saltad sill för den europeiska marknaden. I Skanör låg den stora sillmarknaden, men det dåtida fiskeläget Malmö var också stort.

Från och med 1500-talet minskar sillfisket successivt. Sillen gick inte till som tidigare och fisket – som engagerat nästan alla malmöbor – blir en verksamhet för ”fiskare”. Först med hamnens utbyggnad i slutet av 1700-talet och industrialismen på 1800-talet började befolkningen växa igen. Alla måste ha mat och fisket erbjöd billig sådan. Antalet yrkesverksamma fiskare ökade nu kraftigt.

De välbekanta malmöitiska fiskehoddorna började uppföras under andra hälften av 1800-talet. Hoddan var ursprungligen en enkel enrumsbod uppförd av lådbrädor. Senare kom en tvårummare, hög och smal i två våningar. På övervåningen förvarades redskapen och på bottenvåningen satt man och arbetade med näten. Då som idag skedde fisk-kommersen i ett stånd framför hoddan.

Under 1900-talets andra hälft minskade åter fiskets betydelse för Malmö. Fisken importerades och handeln övertogs av grossister. Hoddorna hotades av nedläggning. De få yrkesfiskare som ännu var verksamma på 1950-talet donerade sina hoddor till Malmö museum med förbehållet att de skulle få använda bodarna under sin livstid. 1956 flyttades de kvarvarande fiskehoddorna till sin nuvarande plats.

Källor:

Malmö Stad.

http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/E-G/Fiskehoddorna.html

POI 9. NordMills kvarn. Malmö Stora Valskvarn.

En av få industrier som fortfarande är i bruk i centrala Malmö. AB Malmö Stora Walskvarn grundade kvarnen i Malmö 1881 och har varit i bruk sedan dess.. Det var intressenter från Göteborg och Köpenhamn som gick samman och byggde en kvarn i Malmö.

Kvarnens placering i staden blir alltmer central allt eftersom hamnområdet norr om kvarnen omvandlas till stadsbebyggelse. Industriverksamheten i kvarnen blir allt mindre lämpad på denna plats, och Lantmännen tecknade för några år sedan avtal med kommunen att senast år 2030 flytta produktionen.

Kvarnen blev strategiskt placerad vid hamnen och nära järnvägen för att underlätta transporterna. Stora mängder spannmål importerades från utlandet, bl.a. Danmark, Tyskland och Polen, men även från Indien och Nord- och Sydamerika och hamnen var en förutsättning för att kvarnen skulle fungera.

Vid sekelskiftet 1900 sysselsattes totalt 80 arbetare vid kvarnen. Arbetstiden var 10,5 timme per dygn och lönen på 3 kr/skift. I hela Sverige fanns samtidigt 1670 mjöl- och grynkvarnar. 4500 arbetade på dessa kvarnar och årsproduktionen låg på 583 miljoner kg mjöl, gryn, kli och gröpe.

Vid början av 1900-talet hade Malmökvarnen vuxit till en av landets största. Sjunkande spannmåls- och mjölpriser orsakade dock ekonomiska svårigheter och under hela 1900-talet förändrades ägarstrukturen flertal gånger.

Idag ägs valskvarnen av Lantmännen Cerealia, med varumärken som till exempel AXA, Kungsörnen, Start, Go Green och Nord Mills. Spannmålskvarnar har man i Malmö och Uppsala. I kvarnen i Malmö mals spannmål till mjöl som säljs vidare till bagerier och butiker runt om i landet. Man paketerar även specialprodukter som olika mjölblandningar och halvfabrikat. Kvarnen producerar mjöl dygnet runt hela året och har en kapacitet på ca 775 ton spannmål/dygn

Utlastningen är automatiserad, vilket gör att lastbilar kan hämta mjöl när som helst på dygnet. På anläggningen finns också ett utvecklingsbageri och ett kontrollabb där allt mjöl kontrolleras och provbakas innan det lämnar kvarnen.

På anläggningens norra sida kan fartyg med spannmålsleveranser lägga till. Hit kommer spannmålsleveranser från bland annat USA, Frankrike och Spanien. Man utlevererar inga färdiga produkter till fartyg. Fartygen lossas vid Bassängkajen där 180 ton spannmål i timmen kan sugas upp från båtarna och transporteras in i anläggningen.

På norrsidan finns även järnvägsspår, där upp till tio vagnar per dygn lämnade kvarnen. Det var bulkvagnar lastade med mjöl som bland annat transporterades till Polarbröds bageri i Umeå. Kvarnpersonalen lastade vagnarna och flyttade dem med hjälp av traktor, därefter tog järnvägspersonal över och transporterade dem till Centralstationen där de nattetid skickades vidare ut i landet.

Bulkbilar hämtar mjöl på kvarnens sydsida, längs med Norra Neptunigatan. Paketerade produkter på pall hämtas av lastbilar vid anläggningens utlastningsmottagning i väster.

Antal silor: 150 spannmålssilor och ca 150 mjölsilor.

Silokapacitet 53 000 ton.

Källor:

http://malmo.se/download/18.7de6400c149d2490efb5f243/1417172136328/Rapport_2013_012_low.pdf

POI 23: Nya saluhallen

Fram till 2009 låg en saluhall på Lilla torg i Malmö.

Den nya saluhallen är ett privat initiativ av syskonparet Martin & Nina Karyd. De har byggt om det gamla godsmagasinet i  västra stationsområdet. Det ursprungliga godsmagasinet uppfördes i slutet av 1800-talet och var en del av det västra stationsområdet på järnvägssträckan Malmö och Ystad. Trafiken lades ner 1955, då järnvägen fick en anslutning vid Malmö Centralstation. Saluhallen öppnades 2016.

POI 19. Blå Båten och Tintin

Blå Båten är något så annorlunda som en fotoataljé och kreativ studio. Sommartid öppnas upp för café och båten går även att hyra för privata fester. Kapten och fotograf Linus Höök är också delägare av grannbåten Blå Båten, tillsammans med komiker Valle Westesson. Blå Båten är en mer renodlad festbåt med både offentliga och privata arrangemang. Pricka in en spelning eller en quiz kväll så får du båtens underbara interiör som bonus.

Mer info : http://studiotintin.com/

Hem

Station C. Beijerskajen / Bassängkajen.

POI 1: Turning Torso

Turning Torso var vid uppförandet 2005 Sveriges och Nordens högsta skyskrapa. Byggnaden är ritad av arkitekten Santiago Calatrava och ägs av HSB Malmö.

I den första detaljplanen som gjordes för bostadsmässan Bo01 1999 fanns ett 25-våningshus inritat på platsen för Turning Torso. Ledningen för mässbolaget som arrangerade Bo01 hade i detta skede kontakter med Santiago Calatrava för att denne skulle gestalta en tillfällig informationspaviljong inför mässan. Diskussioner började då föras om möjligheten att låta Calatrava rita även detta höghus.

En skulptur som Calatrava gjort diskuterades som förebild. När Calatrava väl engagerade sig i uppgiften kom tornet att successivt bli högre och högre och detaljplanen fick göras om. Även kostnaderna sköt i höjden, från de 800 miljoner kronor som HSB-styrelsen beviljade i budget till uppskattningsvis 1,8 miljarder. Detta orsakade stor debatt i medlemsstyrda HSB. Intresset för att köpa bostadsrätterna i Turning Torso var dessvärre svalt, och istället beslutades snart att göra om till hyresrätter. Redan innan invigningen 2005 diskuterades en eventuell försäljning av fastigheten, dock till det rabatterade priset 1 miljard, vilket på nytt rörde upp kritik inom föreningen. HSB-ledningen har dock inte lagt ner sina planer på att sälja Torson.

POI 2: Klaffbron

Klaffbron är en av två öppningsbara broar i Malmö hamn. Den andra är närmsta grannen Universitetsbron (som för övrigt bara har öppnats två gånger för att släppa in båtar, men öppnas var fjortonde dag för underhåll). Klaffbron var länge den enda infarten till varvsområdet och över den vandrade och cyklade tusentals Kockumsarbetare in på området varje morgon, förbi vaktkuren på andra sidan och vidare in till sina arbetsplatser. Den har därför blivit en viktig symbol för varvets storhetstid. Nu planeras den att ersättas, eftersom den smala bron inte längre passar för dagens intensiva biltrafik till Västra Hamnen. Malmö Stad vill ersätta Klaffbron med en fast bro, men detta skulle helt spärra av inloppet till Varvsbassängen, vilket Lantmännen/Ceralia samt EWP som tillverkar vindkraftverk, protesterar mot.

En kort bit från Klaffbron syns Malmö Inre Fyr, ett polkarandigt och åttakantigt fyrtorn av järn. Originalet uppfördes 1822, ett 14 m högt fyrtorn av trä. Detta ersattes 1878 av det nuvarande fyrtornet. 1936 togs fyren ur bruk och har idag endast en utsmyckande funktion. En glödlampa tänds i fyrtornet samtidigt som gatubelysningen går på.

POI 3: Amaltheadådet

Ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sverige inträffade i Malmö hamn sommaren 1908. Efter en konflikt med både arbetsgivaren samt sin egna fackliga organisationen hade hamnarbetarna i Malmö gått ut i strejk. Arbetsgivaren svarade med att sätta in brittisk arbetskraft. Strejkbrytarna var förlagda på logementsfartyget Amalthea i Malmö hamn. Demonstrationerna avlöste varandra och det blev ofta handgemäng. Vid ett tillfälle avlossade de brittiska strejkbrytarna pistolskott mot demonstranterna.

Natten mellan den 11 och 12 juli 1908 tog sig så tre ungsocialister till hamnen med införskaffad dynamit. Anton Nilson rodde över hamnbassängen i en stulen roddbåt, fäste bomben på Amaltheas skrov och tände stubinen. Han hann bara ro 50 meter innan bomben detonerade. Enligt vittnesmål hördes detta ända bort till Möllevången. Vid attentatet dog en engelsman och tjugotre skadades.

I flykten tappade dock Anton Nilson ett lönekvitto med sitt namn i roddbåten. Attentatsmännen identifierades och greps därför snart. Två av dem, Anton Nilsson och Algot Rosberg, dömdes till döden. Den tredje, Alfred Stern, fick livstids straffarbete. De dödsdömda benådades sedan och efter en intensiv kampanj frigavs samtliga 1917.

Amalthea-männen menade in i det sista att syftet med bomben var att skrämma snarare än att skada.

Än i dag väcker Amaltheadådet motstridiga känslor. På 100-årsdagen, när Malmö stad avtäckte en minnesplakett vid kajen där Amalthea en gång låg förtöjd, hade två andra skyltar redan placerats där. En av dessa – som skänkts av anarkistiska marmorarbetare i Carrara – fick dock bara sitta uppe en knapp vecka. Efter att någon brutit loss den italienska plaketten fanns endast ett par böjda spikar kvar.

Kort inslag på Sydnytt.

POI 4: Kockumsvarvet

Släkten Kockums handels- och industriverksamhet övertogs 1826 av Frans Henrik Kockum, som genom en satsning på tobak byggde upp familjeförmögenheten.

År 1840 grundade han Kockums Mekaniska Verkstad, ett gjuteri och en mekanisk verkstad som tillverkade lantbruksredskap, bränneriapparater, spisar, ugnar och från 1850 även järnvägsvagnar. År 1870 anlades ett skeppsvarv i anslutning till verkstaden. Genom specialisering på cementtillverkning i det familjeägda tegelbruket i Lomma lades grunden för Skånska Cement AB. Satsningen under 1840- och 1850-talen på metallindustrier i Småland och Blekinge blev grunden till Kockums Jernverk AB.

Under åren fram till första världskriget fokuserades tillverkningen allt mer på fartyg, järnvägsvagnar och broar. Varvsrörelsen, liksom brotillverkningen, expanderade efter första världskriget. Under 1950- och 60-talen var Kockums varv ett av de största i världen med en inriktning framför allt på stora lastfartyg.

Parallellt med fartygstillverkningen drevs även en rederirörelse. I samband med konjunkturnedgången vid mitten av 1970-talet såldes eller avvecklades delar av tillverkningen och verksamheten koncentrerades på att omstrukturera varvsrörelsen. Till följd av lönsamhetsproblem övertogs Kockums 1979 av statliga Svenska Varv AB. Den civila fartygsproduktionen lades ner 1987 och därefter inriktade man sig på militära fartyg.

Än idag finns Kockums i Malmö och ingår i den tyska koncernen ThyssenKrupp Marine Systems. Kockums AB har cirka 300 anställda i Malmö. Dessa arbetar i huvudsak med ubåtskonstruktion samt forskning och utveckling.

Mer läsning:

http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo.html

Film:

http://mitthjartasmalmo.se/filmerna/volym_5/ett_fartyg_lamnar_kockums_1955/

POI 5: Spitzbunkern

Mellan det nya MEC-huset och gamla Kockums ståtar en märklig spetsig sak. En snart 100-årig spetsig bunker, numera övervuxen av vildvin. På tyska heter modellen ”Spitzbunker” eller ”Winkeltürme”, efter sin konstruktör Leo Winkel. På svenska ”spetsbunker” eller ”winkeltorn”. Tornet är det enda i sitt slag i Skandinavien, men desto mer vanlig i Tyskland. Winkel fick patent på sin design 1934 och under de följande åren byggdes 98 torn i Tyskland. Det finns inga uppgifter om när denna bunkern byggdes, men troligen strax före andra världskrigets utbrott.

Varför Kockum valde denna modell är oklart. Kanske var det omöjligt att bygga ett skyddsrum under jord på grund av risk för inläckande vatten.

Det 18 meter höga betongtornet toppas av en metallkon och skulle rymma över 100 personer. Det kan konstateras att endast högre chefer, tjänstemän och ingengörer var planerade att inrymmas i bunkern vid ett bombanfall, eftersom varvet vid denna tiden sysselsatte tusentals arbetare.

Mer läsning:

http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/P-S/Skyddstorn.html

http://www.sydsvenskan.se/malmo/vad-ar-det-for-ett-coolt-torn/

POI 6: Orkanen / Malmö universitet

Som det första steget att etablera Malmö Högskola på det nya området byggdes Orkanen 1998. Den huserar det nyblivna universitetets lärarutbildning och huvudbibliotek. Uppförandet av Orkanen blev ett tydligt steg att förbinda den centrala stadskärnan med den uppväxande Västra hamnen och Dockan.

Platsen användes tidigare som avlastnings- och lagerområde för förtöjda båtar.

POI 8: Välfärden

Välfärden är vår egen restaurang. Välkommen in på lunch och fika.

Området användes tidigare som lager för kol, koks och andra bulkvaror. På gamla bilder från denna del av hamnen syns låga träbyggnader, närmast skjul, bredvid de stora matarbanorna och lyftkranarna vid kajkanten.

Träbyggnaden närmast Klaffbron är den enda kvarvarande byggnaden från denna tiden. Den är numera k-märkt.

Station D. Anna Lindhs plats.

POI 7: Steam boat icebreaker Bore

The steam icebreaker S/S Bore was launched 1894. She was built by Kockums Mechanical Works on behalf of the city of Malmoe. Her primary task was as an icebreaker in the Oresund Channel, but also as a replacement ferry in icy and difficult conditions. S/S Bore is today considered the oldest steam powered icebreaker in the world that still runs on her original steam engine.

S/S Bore was in active service for nearly 75 years and served during this period even as a gunboat in both world wars. She can also be seen in Jan Troells film, “The Flight of the Eagle”, about the swedish polar explorer Andrée.

When Bore was finally taken out of service in 1968, the reason was not insufficient capacity as an icebreaker rather than the high cost of maintenance and the advent of new technology. After many years of neglect in the Malmö harbour the threat of demolition was getting ever more real. Bore was however saved in 1983 when Swecox International AB, under the guidance of Knuth Borg bought her from the City of Malmoe. She was first towed to Stockholm to finally end up in Västerås. An enormous restauration work commenced in 1984 which was made possible by a large number of enthusiasts and skillful craftsmen. Bore is today in as good shape as the day she was launched. The good condition of the hull, boiler and the steam engine was the main reason that the restauration could take place at all.

As an icebraker Bore can steam through up to 30 cm thick ice without slowing down and brake through pack ice up to h 3 meters thick. She is also equipped with a bilge pump with a capacity of app. 600 m3 per hour.

After 16 years of restoration, renovation and reconstruction to original condition, Bore made in 1999 her longest journey on her own power when she returned från Västerås to Malmoe. This former icebraker was one the first vessels that sailed under the then recently completed Oresund Bridge when she returned to her home port of Malmoe for a life in public service.

However, the timing was not right and after a few weeks Bore was forced to leave Malmoe again. After another 13 years in Västerås she would return to Malmoe. Conditions had changed and this time the City of Malmoe was able to greet her with open arms. Where else would she be after all these years but in her old home port where she was built and served her active life.

Läs mer:  http://ssbore.se/in-english/

POI 20: Börshuset

Sverige var i början av 1700-talet en krigsnation. Över hela Europa gick berättelser om den unge Karl XII:s bedrifter … snart berättades också om hans nederlag. En ung tysk invandrare vid namn Frans Suell anklagades för myntbestämmelserna och satt i fängelse på Malmöhus slott. Han fick dock tillåtelse att söka nåd hos krigarkungen Karl XII. Det drog ut på tiden och Frans somnade i väntrummet. Karl XII kom ut, tog brevet ur den sovandes hand och skrev: ”Bifalles, Carolus”. En förvånad Fran Suell vaknade benådad. Frans Suells barnbarn fick också namnet Frans Suell. Förvirrande ja, men inte ovanligt på denna tiden. Den nye Frans reste till sina förfäders hemland Tyskland och träffade där en rik handelsman, Salomon Roosen, som blev Frans mentor och partner livet ur. Väl hemma i Malmö började Frans bygga ett affärsimperium med bl.a. lantbruk, sockerbruk, kalksbrottet i Limhamn, rederi, en klädesfabrik samt en tobaksindustri vid Stortorget. Det var genom den sistnämnda som Frans Suell gick från att vara en riktigt rik man till en oändligt rik man genom ett lyckosamt snedsteg. Det råkade hamna en nolla för mycket i en tobaksbeställning till tobaksindustrin. Den enorma leveransen från Amerika blev av, trots att det var ett misstag, och som genom en ödets nyck utbröt snart därpå det amerikanska inbördeskriget med blockader av hamnarna som följd. Priserna på tobak skenade och Frans satt lyckligtvis på ett enormt lager. I samma veva drev Frans Suell igenom utbyggnaden av Malmö hamn.

Byggnaden som idag heter Börshuset uppfördes ursprungligen som hamnens tullhus 1877.

POI 21: Centralstationen

POI 22: Gamla Posthuset

Mellan centralstationen och ångbåtsbron tornar det storslagna Posthuset i nationalromantisk stil. Arkitekten Ferdinand Bobergs var vid sekelskiftet en av landets ledande arkitekter och hade några år tidigare ritat ett posthus även i huvudstaden, men tyckte själv att Posthuset i Malmö var hans främst verk. Han låg även bakom utformningen av Baltiska Utställningen i Malmö 1914.